#fuck cancer
Jonas och Ellie sover, inte jag.
En miljon tankar snurrar i mitt huvud och jag har bestämt mig för att öppna den blogg som jag och Jonas startade för två år sedan
.
. på den tiden var den även lösenordsskyddad och bara till för de närmaste.
Nu har jag valt att öppna upp den för er.
kanske för att i min desperation på något sätt få ner de känslor jag har inom mig just nu.
För hur hanterar man sorg och smärta när man står brevid och inget kan göra?
vad ger man för svar när din underbara fina vän ringer och säger att hon inte kommer att få se sin dotters första steg?
? Vad fan säger man?!
Det finns inga ord i världen som tröstar i det läget.
Att höra någon du tycker så mycket om så förkrossad, ledsen och sårbar och inget kunna göra för att trösta.
Jag hoppas du vet att jag alltid finns där för dig!
Detta vackra lilla barn som lite blygt tittar upp på mig från mammas famn och gömmer sig snabbt igen.
.tittar och ler för att gosa in sig och bli blyg igen.
.vågar inte riktigt men liksom måste titta nyfiket ändå...
Junis jag har inte känt dig länge, men ändå hela ditt liv.
du är en utav Ellies första vänner och dom fina stunder vi fått med dig kommer cancern aldrig kunna ta ifrån oss!
Kommentarer
Postat av: Annica
Jag har följt Johanna i ett par år nu på olika sociala medier och jag har själv ett barn. Jag tänker så på henne och hennes familj, jag gråter o blir så arg, det är så fruktansvärt orättvist. Jag önskar så att ett mirakel ska ske.. Jag har beställt ett junisarmband och det ska jag bära så länge jag kan.
Kram
Svar:
Lina
Trackback
